SEARCH

SEARCH BY CITATION

Keywords:

  • English in Sweden;
  • ideology;
  • immigration;
  • language debates;
  • language planning;
  • language policies;
  • sociolinguistics;
  • Swedish language

This paper compares trends in Sweden's language planning and language policies, and particularly the rationale underlying recent government legislation, to actual language use at the ‘grass roots’ of society, in order to investigate the extent to which academic and official rationales are confirmed by observed language practices. The passing of the Swedish Language Act of 2009 followed debates in academia and the media which not infrequently characterised English as a major threat to the survival of Swedish. However, despite the strong belief in the utility of English widely held in Sweden, the Swedish language is the preferred language of Swedes as well as immigrants in most domains. These results reveal a contradiction between the arguments put forward by a number of academics, educators and journalists concerning the ‘threat’ of English, and the language practices of ordinary folk in their daily lives.

Denna artikel presenterar en jämförande studie mellan de senare årens utveckling i Sverige vad gäller språkplanering – med särskild tonvikt på den grund som den nyligen antagna språklagstiftningen vilar på – och den dagliga språkanvändningen inom det svenska samhället. Det huvudsakliga syftet är att därmed vinna ytterligare insikt i och förståelse för hur de tankar och den ideologi som ligger till grund för den nuvarande språkpolicyn framstår i jämförelse med den faktiska språkanvändningen inom dagens svenska samhälle. När Sverige nyligen (2009) antog den s.k. Språklagen följdes detta av en livlig debatt både bland akademiker och i media, i vilken det engelska språket inte sällan framställdes som ett påtagligt och överhängande hot mot svenskans överlevnad. Resultaten av denna studie visar dock på att det svenska språket bland etniska svenskar utan tvivel är det språk som fortfarande föredras och används inom de flesta språkliga domäner, trots en stark övertygelse inom samma grupp om engelskans praktiska användbarhet och nytta inom en mängd områden. Resultaten pekar dessutom på att det bland flyktingar, invandrare, samt andra nyanlända till Sverige anses viktigare att behärska svenska än engelska för att komma in i samt etablera sig i det svenska samhället, och att engelskan främst upplevs vara till nytta under den första tiden i det nya samhället. Sammanfattningsvis så pekar dessa resultat på en diskrepans mellan å ena sidan de argument som framförts av vissa akademiker, lärare, och journalister vad gäller engelskans påstådda hot mot svenskans bestånd, och å andra sidan det språkbruk och den språkanvändning som en rad olika kategorier av svenskar de fakto uppvisar i sina dagliga liv. [Swedish]